10/13/2008

Hike Mitake till Okutama

Igår var det riktigt härligt sensommarväder här i Tokyo, perfekt för en dagshike. Jag har ju tidigare skrivit om vår vandingstur från Okutama till Mitake. Det var den gången som vi gick åt fel håll, mycket mera uppför än nerför. Igår tog vi samma tur fast åt rätt håll och det var mycket behagligare vill jag lova. Vi började med att ta Chuo line från Shinjuku till Ōme (青梅). I Ōme bytte vi till Ōme Line och fortsatte till Mitake station (御嵩駅).

Här är tågtiderna om det är någon som vill vill göra samma rutt.

Shinjuku - Ōme: 9.09 - 10.07
Ōme - Mitake: 10.09 - 10.27



I Mitake delade vi en taxi med två Japaner upp till Takimoto (滝本). Det var så lång kö till bussen så vi orkade inte vänta. Bussen kostar 270 yen/person och taxin runt 1100 yen, så är man 4 st så är det samma pris med taxi.



Väl framme i Takimoto kan man välja att ta ett litet tåg upp till tempelbyn eller att gå. Vi valde så klart att gå. Det var en skön promenad upp mellan träden, kände att jag kunde uppskatta det mer än sist. Förra gången var jag helt slut när vi kom till det här partiet eftersom det var mot slutet av hiken. Träden ser nästan ut att vara planterade runt den smala vägen upp, det är som en slingrig allé av jätteträd. Uppe i Mitakesan (templebyn) köpte vi en skål nudlar var till lunch.

Lunchrestaurangen...

...lunchen.


Trappan upp mot templet.


Det fanns flera små restauranger att välja på. Efter att ha ätit lunch började vi klättringen upp mot Ōdake san. Toppen ligger på 1267 möh och när vi kom upp hade vi turen att se toppen av Mt Fuji. Den syns knappt i dimman, jag får skylla på kameran. Det kändes som om den syntes mycket tydligare i verkligheten.



Från Ōdake san blev det en lätt vandring ner mot Okutama. Det tog bara 2h30min att nå tågstationen, jag kommer inte ihåg men det kändes som om det tog dubbelt så lång tid att gå åt andra hållet. Lutningen är inte att leka med. Framme i Okutama hade vi turen att precis hinna med ett av direkttågen tillbaka till Shinjuku. På helgerna går det något som kallas "holliday express". Kändes skönt att inte behöva byta på vägen hem. Benen var ganska möra.

En sista utsiktsbild.

Inga kommentarer: