Hembesök

Idag hade vi en dam från motsvarande BVC hemma på besök för att väga och mäta lillebror. Det är en tjänst som de erbjuder från "kommunen" och jag tänkte att det skadar ju inte med en extra kontroll så här i början. Förutom att väga och kolla lillebror så ställde hon en massa frågor riktade till mig och e, bl.a. vad e jobbar med. Jag svarade att:

- he is selling trucks
- ok, medical?
- no just trucks... (här började jag undra vad för detaljer hon ville veta egentligen, damen började dessutom se mer och mer fundersam ut)
- ok....? But what kind of DRUGS....?

Först här gick det upp för mig att hon trodde att e var någon sorts utländsk knarklangare. Stor förvirring. När knark/lastbilsfrågan var avklarad så frågade hon om jag hade tänkt gå till kliniken uppe i randwick för lillebrors kontroller. Jag svarade att jag inte visste än. Då frågade hon om det var dit jag gått med C varpå jag svarade att han inte har gått någon stans. Hon verkade väldigt förvånad över att höra att min snart 2-åriga son inte hade varit på några kontroller. Jag trodde att hon visste att vi just flyttat till Australien eftersom jag sa det när jag ringde och bokade tiden, men det gjorde hon tydligen inte. Hennes bild var att vi var en familj som hade hållit vår son utanför sjukvårdssystemet i 2 år och att min man sålde droger. Snacka om förvirring! När vi väl hade rett ut alla frågetecken gick allt bra. Lillebror skötte sig bra och C höll sig hyfsat lugn, om man bortser från indiandansen som han körde när hon kom och han kände att han var tvungen att visa alla trix som han kunde. Dvs hoppa jämfota, snurra runt samt kombinera dessa två. När hon hade tittat och gett lite beröm så satte sig C mycket nöjd med farmor i soffan för att läsa saga. Puh.